End of life – vad händer nu då?

Så var det gjort. Säsongens sista skotertripp med polarna blev en heldag i Arvidsjaur med Patrik, Jocke och Micke. Snön var djup och tung, och när vi återvände till bilarna i 9 plusgrader var det rätt slaskigt – men OJ så kul!

Jag kommer att lägga upp lite bilder här vad tiden lider, just ikväll hinner jag inte.

Tänkte bara skriva ett litet inlägg eftersom att det var så länge sedan jag uppdaterade bloggen och för att beskriva läget lite. Just nu är det sommarkonservering av skotrarna som står på tur, och efter det ska båten lagas och husvagnen tas i bruk. Vi har kikat lite på att byta ut vagnen mot en husbil istället, men affärerna verkar gå i stöpet då vi inte är villiga att betala fullt så mycket som säljarna vill ha…

Jag har länge skyllt mina mediokra förmågor vad gäller skoter- och mckörning på min dåliga kondition och totala avsaknad av muskler. För att inte bara vara en sån där som gnäller har jag nu beslutat mig för att ta tag i saken och skaffa lite av det som saknas. Detta är oxxo lite av en konsekvens av intaget av goda drycker på företagsfesten, då jag i glada vänners lag lovade lite för mycket åt lite för många håll… 😉

Just nu ser träningsschemat ut som så att det Måndagar och Torsdagar bjuder på cirkelträning på lunchen, Fredag frestar med Core och till det kommer minst två, gärna tre, löppass varje vecka. När man känner vad som händer med kropp och själ efter ett par veckor med denna behandling inser man att man borde börjat med detta för LÄNGE sedan! Visserligen avskyr jag att träna, men såhär är det faktiskt riktigt roligt! 😉 Nu gäller det bara att ha drivet att hålla tempot uppe.

Fick mig även en cykel igår som ska byggas så får man komma igång och cykla lite.

Nåja, nu är det jobb som står på schemat…

Helikopterbygge och tjejkörning

Efter att ha haft en helt magisk påskhelg vad gäller skoterkörning (film kommer)

bjöd tyvärr denna helg inte på någon skoterkörning alls på grund av beredskap. Veckan har dessutom bjudit på väldigt många arbetstimmar över vad som är nyttigt, så i helgen har vi försökt koppla av så gott det går!

Lördagsmorgon började med att jag skjutsade Tina och Erika en bit inåt landet för att de skulle få busa lite skoter i riktig snö. Vi hamnade en mil från Jörn och snön var hård, men fanns där ändå:

De verkar ha haft riktigt skoj, och om ni går in på Tinas blogg genom länken i menyn ovan kommer det säkert mer kåserier om hur de hade det på sin heldagstur… 😉

Eftersom att Påskharen hade med sig ett par små Lego-byggsatser åt ungarna som de lekt med oavbrutet sedan dess passade vi på att utöka Legoarsenalen en aning. Det blev lite Lego City  (hundförarbil med rånare och guldgruva) till Tilda, och en racerbil som åt Ture. Väl hemkomna var det omöjligt att få ungarna att leka utomhus, så vi spenderade eftermiddagen med att bygga diverse legoalster tills Tina ringde och ville ha hämtning.

När jag väl kom fram behövde tjejerna lite hjälp med att lasta, så jag fick iallafall testköra lite skoter en sväng…

Faktiskt var Phazern oväntat rolig att köra, lättburkad som få, men det saknades en hel del motor när man ville gasa sig ur nedläggen.. Skulle absolut kunna tänka mig det chassiet själv som busskoter, men jag är ju som sagt rätt nöjd med min maskin ändå.. 😉

Effektmonster eller ej, det gick ändå tillräckligt fort för att bli suddigt när man stod parkerad med motorn avslagen… 😉

Efter äventyren hade Tilda bjudit över sin kompis Clara på övernattning eftersom att Tilda löst sina 10 ”dagens ord”. Tilda hade gjort ett jättefint brev där hon förklarade vad de skulle göra, det var allt från ”Barby ådåm råsa baletskorna” till ”Ätr Glas” och med vissa modifikationer fick de göra precis allt det där. Vi hade ett busigt gäng ungar hela lördagskvällen, och Tilda och Clara var vaknade och viskade in på sena natten…

Idag har vi bara tagit det lugnt. Eftersom att jag sålt av alla mina helikoptrar till förmån så har jag känt lite abstinens nu när solen börjar titta fram, så jag har köpt på mig lite begagnade prylar till vrakpriser på nätet. Det blir exakt samma maskin som min förra, men i lite snikigare tappning och redo att förlängas till en större maskin.

Bygget började med att montera tailhus, mast och riva isär och laga upp chassiet – som brukligt. Efter det monterades motor (Scorpion 4020 890kv) med stödlager som följde med. Mini Vbar monterades och alla servon skruvades i för måttning. Idag har jag kapat servokablar och kontakterat och monterat den obligatoriska svarta kabelstrumpan. Det ska inte bli nåt ormbo runt vBaren på den här maskinen tänkte jag… men vi får se, det blir väl med det som det brukar.

Esc:en fick smaka på lödkolven då jag ville ha bättre anpassade kablar till signalmatningen. Sen kom jag på att jag ändå måste ha en skarv för att kunna använda dataloggern, så det var ju helt i onödan man lödde om detta… 😉

ESC:en monterades, och ni ser den lilla antistatic-kabeln som jag fäst i motorfästet och dragit på insidan ramen…

Den kommer ut bakom skarvkontakten till ESC:en och följer med bak i samma kabelstrumpa. Snyggt och rent.

Kommer att testa att flyga denna med MKS DS1009 servon, som inte rekommenderas till FBL maskiner. Har dock läst många som är nöjda med dem även i FBL så vi får se hur det går. Tailservot är ett Align DS620 som jag fick vrakpris på, budget, budget, budget! Vi får se hur det fungerar, troligtvis mer än tillräckligt bra för min typ av flygning!

Mer info kommer.

Vad gjorde Laburanten…

Ikväll var jag för trött för att göra någonting vettigt, och barnen ville pyssla med en idé vi fick igår… så med inspiration från forna tider och ett bygge som morfar Folke gav mig och Oskar för länge sedan skred vi till verket.

Ledorden för kvällen var: Enkelt, snabbt och roligt…

Tilda började med att rita mallar, klippa ut och sedan överföra till depronskivor…

Pappas uppgift ikväll var att se till att elen fungerar, så lödkolven blev min uppgift…

Tildas egen design, med lite inspiration från pappas F22:a… 😉

Den tilltänkta strömkällan som svek, istället fick det bli LiPo som vanligt…

… motorn hittade vi i skrotlådan …

Ture var ansvarig för att limma ihop alla delarna, undrar om han inte luktade lite FÖR mycket på limtuben… 😉

Motorn monterad…

… och det färdiga resultatet.

Nå, vad ska man då ha hela kalaset till?

 

Ja vad säger man? Roligt med enkla medel! Tures sista kommentar innan sängen blev –

”Pappa, det är det roligaste flygplanet i hela världen”

<success />

Födelsedag och utehelg

I helgen har vi haft födelsedagskalas eftersom att Tina fyllt år. Jag och Ture var ute i god tid för ovanlighetens skull och hade redan köpt presenter, men Tilda hade helt missat det så i Fredags efter jobbet åkte jag och Tilda själva in på stan för att leta presenter. Efter att jag nekat allt som hade med prinsessor, rosa, smink och smycken att göra kläckte Tilda idén att en isborr, det ville mamma ha. Tyvärr var det tvärslut på de flesta ställen så vi fick ränna runt halva stan och jaga. Mitt i klappjakten hamnade vi på CK och restaurangen längst upp fick bjuda på middag.

20130324-204217.jpg

Tilda åt plättar och jag fick mig en kebab. Gott gott.
Mätta och belåtna hittade vi till sist en isborr, och lyckades dessutom köpa ett par nagellack till Tilda, efter att expediten på ICA Maxi vänt ryggen åt oss när vi ville fråga om deras produkter… så där blir det aldrig att handla smink igen.

Väl hemma blev det inslagning av paket, och nu blev mamma nyfiken!

20130324-204430.jpg

Lördagen bjöd på strålande väder, och efter presentöppning och frukost blev det en skotertur till rävastugan med Wolters. Vi var inte ensamma om den idén visade det sig…

20130324-204548.jpg

Vi hittade iallafall en grop att sätta oss i…

20130324-204633.jpg

Efter utflykten blev det hemfärd för kalasfika. Kvällen spenderade jag och Tina med att titta på bilder och minnas vår bröllopsresa till Skottland.

Idag vaknade vi återigen till makalöst vädert! -3 och strålande sol! Våra fantastiska barn leker så fint på sitt rum på morgonen att vi utan problem kan ta sovmorgon. Man hör hur de diskuterar och samtalar, och rätt som det är säger Ture att han behöver gå på toaletten… så då hjälps de åt att och tvättar till och med händerna efteråt. Efter en stund kommer de över och frågar tyst ifall de får gå ner och se på TV, vilket de såklart får, men när inte fjärrkontrollen fungerar som vanligt kommer till slut Tilda upp och ber pappa komma ner och fixxa det… 😉

Idag blev det att testa Tinas present, så vi tog en lugn frukost och åkte sedan iväg…

20130324-211534.jpg

… ut på isen bortanför Degeröberget och borrade några hål…

20130324-211616.jpg

Ture tjatade om att jag skulle ta kort på honom, och såhär blev det… vet inte om han ser sådär jätteglad ut.. 😉

20130324-211705.jpg

Ture gillade att pimpla, men det nappade dåligt idag.

20130324-211748.jpg

Efter 20 minuter anslöt familjen Wolter, och efter ytterligare en stund fick jag åka och hämta Farmor med skotern. Hon hade självklart med sig Agnes och Johio. Johio var väldigt lugn och sov mest, men Agnes hade riktigt roligt på isen och sprang runt som en vettvilling hela dagen.

När barnen började bli trötta åkte vi hemåt igen, det tar väl sådär 5-10 minuter efter isen, och väl hemma började vi vårstäda altanen från all snö. Efter mycket slit med spadar och slunga tog vi oss istället en fika i vårsolen.

20130324-212031.jpg

Här är en riktigt skön bild som förmedlar stressnivån för helgen. Filosofiskt samtalande över en god bulle i det varma vackra vädret, med våra leksaker i bakgrunden.

När jag stökade undan efter skoterturen hittade jag endurocykeln, så jag bestämde mig för att den skulle få tre kickar… och nog tusan gick den igång på tredje. Så det blev att slänga på hjälmen och ta en tur nere på isen. Utan isdäck och med en decimeter snö ovanpå isen var det minst sagt svårkört när framhjulet hela tiden kasade undan medan bakdäcket sökte fäste att trycka iväg framåt. Vid ett flertal tillfällen var det tvåhjulsställ genom kurvorna och snön yrde runt mig. Fantastiskt roligt, men OJ så jobbigt. Efter en kort tur var underarmarna HELT slut och pulsen på topp, så det blev att magasinera cykeln igen.. men nu lär den komma ut lite oftare, så att man får chans att träna lite. 😉

Efter detta avslutades kvällen med en supergod Älgstek tillagad av Tina. Wolters dök upp och vi hade en trevlig kväll tillsammans med vilt lekande barn och trötta men glada vuxna.
Nu får vi bara hoppas att våren levererar många fler vackra dagar att njuta av!

Storvinst

Nu var det ett tag sedan det blev skrivet här, men det beror inte på att inget händer, snarare på att det händer för mycket…

Sedan vi kom hem från Sädva har det varit ett himla ståhej. Det började med att Tilda fick vattkoppor dagen efter hemkomst, så Tina fick vabba resten av veckan. Turligt nog fick hon inte jättemånga blåsor, och var inte särskilt dålig – det kliade lite, det var allt.

Onsdag eftermiddag åkte jag tillsammans med två kollegor och en konsult ner till Härnösand för att kika på ett nytt system för hantering av våra bilar. Det blev en lång och laglydig nedresa och efter att vi checkat in oss på hotellet och ätit middag passade vi på att prova den lokala brygden.

Härnö Black IPA från härnösand var faktiskt helt ok, även om den inte är jämförbar med Kallholmens dito, men så kräsen FÅR man inte vara. Efter den goda drycken blev det en tidig kväll och en kall och tidig morgon. Företaget vi träffade verkade bra och produkten likaså, hemresan var lång.

Torsdag och Fredag kväll blev att jobba med diverse stök, och på Lördag var det personaldag på Skekraft. Dagen spenderades med ett ”interaktivt möte” mellan alla oss anställda, och allsång med ”Lira ihop”, faktiskt riktigt trevligt. Sen blev det hemfärd och iordninggörande innan vi fick skjuts med en kollega in till förfesten på 10:onde våningen. Där blev det lite snack, snacks och dricka innan färd upp till folkparken där årets personalfest utspelade sig. Det var en riktigt trevlig tillställning med god mat och dryck, och mitt i alltihop blev jag och Peter uppkallade på scen. Det visade sig att vårt hexacopterprojekt (som jag dokumenterat bygget av tidigare här på bloggen) korats till årets bästa idé i vårt förbättringsprogram. Upp på scen och få blommor och prisas inför hela företaget, ROLIGT!

Blommorna fick såklart Tina, som stått ut med allt kvällsarbete och nörderi som pågått i källaren för att ro ihop detta. Fick även en liten radiostyrd helikopter som barnen tycker är jätterolig…

… och själv vann jag en resa till Berlin för att besöka IFA mässan i September, tillsammans med Peter. Det kommer att bli ruskigt roligt att åka dit och kika! Efter detta blev det mycket firande kvällen lång, och innan vi visste av så tändes lysena och parken stängde – ett bevis på att man haft trevligt hela kvällen!

Efter alla dessa trevligheter har det varit ganska lugnt, förutom det vanliga dags- och kvällsarbetet, men nu ska det slitas ikapp så att jag kan påbörja mitt nya projekt som jag har fått en idé om. Mer om det senare.

I Måndags var det bara jag och Ture hemma eftersom att Tilda stannat hos farmor lite längre och Tina hade tårtkurs på jobbet. Då passade jag självklart på att hämta Ture på dagis med skotern.

Redan när jag körde över parkeringen på dagis hörde jag hur han skrek, och det första han gjorde när han kom fram till grinden var att kasta sig om min hals och skrika ”PAPPA, JAG ÄLSKAR DIG”. Så glad var han! Ture fick bestämma vägen hem, och självklart var vi tvungna att stanna och plåta lite, även om vi inte körde fast då det var STENhårt överallt!

Nu är det kvällsjobb och födelsedagsförberedelser som gäller här i Örviken, men snart borde det bli lugnare kan man tycka. Mycket snö kvar, hårda isar, och kallt väder – så kanske att man kan få till lite mer körning efter påsk om man släpar iväg lite.

Utöver detta så har jag lyckats lova alldeles för många människor att jag ska börja träna, så nu har jag inget annat val än att sätta igång med lunchgympa och konditionspass på kvällarna. Vi håller tummarna och hoppas att jag överlever, och med lite tur kanske jag ska ta mig igenom sommarens enduroprövningar med kroppen i behåll i år….

Långhelg i fjällen

Så var det äntligen vecka 11, veckan då jag vunnit lotteriet på jobbet och fått hyra stugan i Sädva. Eftersom att detta var första gången vi hyrt stuga visste vi inte riktigt vad vi hade att vänta, men en långhelg i fjällen kan ju aldrig vara fel.

Fredag eftermiddag blev det packning, lastning och avfärd. 30 mil mörkerkörning senare anlände vi till stugan, dryga milen bortanför Jäckvikk, och vi blev inte ledsna när vi öppnade dörren och klev in. Dock var det sent, och vi orkade inte med så mycket mer, så det blev en snabb inpackning och sedan sängen. Dagen efter vaknade vi till detta:

Vacker miljö, vacker snö och 26 minusgrader! Stefan, P-O och gänget som hade lägenheten bredvid blåste upp på kalfjället för fiske tidigt på morgonen, men vi avvaktade då vi inte trodde att ungarna skulle orka med kylan någon längre tid. Jag kunde ändå inte hålla mig utan blåste upp i skogen med skotern och körde lite friåkning på egen hand och lyckades hitta en liten tjärn vid en myr inte alls långt från stugan, så dit blev det en måstetur… Lasta lite ved, klä på ungar, och ut i snön!

Det var helt okört i skogen och på vägen mellan tjärnen och stugan stödde jag på en älgko med kalv som var ute och lufsade runt i skogen. De tittade på mig som om jag vore tokig och traskade sedan därifrån.

Eftersom att det var helt okört i skogen och det inte är det lättaste att navigera djupsnö med barn och packning så blev det några lossryckningar på vägen dit. Ture blev leds och valde att köra vidare själv på pappas skoter:

som tur är var skotern inte igång när han satte iväg. 😉 Men nog har han fattat hur man gör alltid!

Tina hittade ett annat sätt att ta sig fram genom snön… större delen av vägen körde hon dock som ett proffs! Och Ture var otålig…

Väl framme grävde vi en liten grobba, tände en eld och bara myste tills ungarna gnällde allt för mycket på kylan och ville åka tillbaka. Tilda gillade inte riktigt lössnöåka och resten av helgen har hon gjort klart för oss att det bara är skoterled som gäller! Men när hon åkte med pappa på vägen tillbaka och åkte orörd pudersnö istället för uppkört spår, då gillade hon det.. 😉

Efter dagens tur kunde vi konstatera att en Boondocker är en riktigt bra turskoter, särskilt med 59mm kammar!

Vi fortsatte att leka ute och jag körde runt lite mer, och självklart lyckades jag parkera mitt i en fjällbjörk i det brantaste partiet runtomkring…

… lite roligt måste man ju få ha oxxo. 😉 Det blev en del grävning innan jag och Tilda hade lyckats få maskinen därifrån.

Efter diverse herren på täppan och busa runt i snön blev det dags för middag. Grillringen fungerade lysande att steka upp pannkaka på! Det är så härligt att vara utomhus när solen skiner, och under dagen steg temperaturen till behagliga -16 grader! Toppen!

Barnen blev lite busiga, så vi fick ta hand om dem för att få ro att laga mat…

Inget är så gott som uppstekt pannkaka utomhus över öppen eld!

När solen så började gå ner förflyttade vi oss inomhus. Kvällen avslutades med en bastu för mig och sedan vin med tilltugg i stugan.

Dag två bjöd på mulen himmel men bara 6 minusgrader – varmt och skönt med andra ord. Eller inte! Det blåste en hel del och bjöd på blandade snöbyar. Eftersom att det var varmt bestämde vi oss ändå för att försöka oss på kalfjället, och vi lastade oss iväg på skotrarna efter den utpekade leden. Tilda var tydlig med att det bara var led som gällde, och varje gång pappa tog en svängom ut i snön fick jag en åthytning… 😉

Tyvärr kom vi oss inte längre än hit då ungarna frös och var less. Istället fick vi åka till Jäckvikk och köpa stjärtlappar och godis och spenderade dagen på gården med utomhusbus, pingis i källaren och sedan framför barnkanalen med godis och bus. Nåja, till nästa år har vi äldre barn och bättre kläder!

Morgonen den tredje dagen hittade jag ungarna här när jag vaknat:

Man ska göra det bekvämt för sig! 😉 Värmen i stugan var det inget fel på, så det var inga problem att springa runt i pyjamas utan strumpor. Återigen var det mulet och varmt, men småblåsigt. Dock kunde man skymta lovande blå fläckar på himlen. Det blev inga längre skoterturer idag, utan vi grävde lite grottor och lekte på gården runtikring.

Efter en stund tog jag skotern upp i skogen igen för att köra lite, och stötte på ett par älgar även denna gången. Nu hittade jag en liten sjö, inte långt från stugan, och eftersom att ungarna inte fått testa sina pimpelspön ännu så lastade vi på och åkte dit hela familjen. Maggots hade vi inte, men vi hade hört talas om att Nicke Nyfiken använder korv som agn, så det testade vi med.

… även Tina försökte locka fram fisken… jag vet inte riktigt vad hon säger ner i hålet där, men det verkar inte fungera så bra. 😉

Fisken gillade korven skarpt, men någon krok ville de inte äta, så vi fick vara nöjda med att känna lite småryck i linan och agna på ny korv lite då och då. Hursom helst är det ju inte fångsten som är det viktiga utan… ja, vad var det nu igen? 😉

När vi kommit hem från sjön var vi frusna, så vi tog en pingisturnering och en familjebastu. Mysigt värre, och Tilda vill nu att pappa ska bygga en bastu hemma som inte luktar så illa. 😉

Idag var det så tyvärr dags att packa ihop och återvända till verkligheten igen.

När man kommer på hur man gör går det faktiskt rätt enkelt att lasta två maskiner på släpen själv. Barnen lekte i snön medan vi packade och städade, och när jag lastade ut ett lass i bilen hittade jag detta:

!! Hon är inte dålig lilltjejen! Tyvärr lekte barnen så mycket att spaden blev kvar, men det kan vi leva med.. 😉

Så avslutningsvis lite bilder från stugan. Vi har trivts jättebra, och hoppas få möjlighet att nyttja den igen. Om inte annat sommartid, då detta känns som en riktigt bra utgångspunkt för framtida bestigningar till fots!

Det blev mycket bilder och lite text denna gången, men med tanke på att en bild säger mer än tusen ord så… 😉

Jo, jag har ju lyckats överanstränga armen tidigare, och det har varit ordentligt mycket problem med den nu. Inte bra, men det beror troligen på att jag inte är så bra på att vila den. Skoterkörning tar på rätt ordentligt på en överansträngd arm/axel och att lasta maskinerna på detta sättet är rätt slitsamt även det… nåja, snart går det över och blir bra det med!

Fjällförberedelser

Så var det då äntligen dags. Imorgon får vi stugan i Sädva, så vi åker upp för en långhelg av mys och uteaktiviteter. Självklart tar vi skotrarna med oss och räknar med att få fiska lite på fjällsjöarna och ha det allmänt bra.
För att det ska gå så smidigt som möjligt har jag självfallet fått bygga lite skoter idag. Började med ett projekt som jag drog igång för länge sedan, ett GPS fäste till min Montana.

20130307-214259.jpg

Själva GPS-fästet är en egen design som jag skrivit ut på 3D skrivaren. Tyvärr är det vitt, men jag hinner inte skriva ut ett svart innan helgen. Jag har lött och dragit elmatning från 12v uttaget på skotern, så när man klickar fast GPS:en så laddas den från skoterns batteri. Fungerar hur bra som helst.
Hållaren till fästet är en bit 4mm makrolon. Håller för vad som helst och är transparent så det ser snyggt ut. Tyvärr är fräsen i småbitar, så jag fick nöja mig med en bit kartong och sticksåg för att bygga ihop det. Jag får göra en version 2 som är bättre när jag har mer tid och tillgång till fräs.

Eftersom att det blir familjeåka med skotrarna till helgen så kommer vi att behöva ha med oss en del packning. Då räcker kanske inte den sedvanliga och moderiktiga ryggsäcken, så det fick bli en ful-låda på min tunnel:

20130307-214544.jpg

Lådan är av modell Biltema, rymmer en herrejössans massa liter och är av seg plast, så risken finns att den faktiskt håller för helgens bravader. Resultatet återkommer vi med till veckan. 😉

Kan en bild förmedla en känsla…?

Satt och kollade igenom filmen från igår, och måste bara lägga ut lite screenshots då jag inte orkar redigera ihop en vettig film just nu.

Patrik surfar puder i mitt kölvatten…

Stilstudie i njutning

Lite mer njutning

Patrik susar förbi i diket

Parallellkör med Jocke på myren

Parallellkör med Jocke på myren

Jag gillar att min maskin nu kan göra såhär från stillastående…

… för då kommer man sig hit och vidare, istället för att fastna i surhålet… vem var det som fastnade där? 😉

Det är så sjukt vackert att köra skoter!

Och sist en liten miniklättring som jag inte behövde redigera:

 

Berget vann…

Efter en vecka med vasaloppsåkning för Tina och vattkoppor för barnen så var det nu äntligen dags att få ut och prova lite riktig körning med den  nya mattan. Läget har ju sett rätt bedrövligt ut på sistone med regn och plusgrader, men de senaste dagarnas kallväder med snöstormar till höger och vänster gjorde att hoppet att hitta lössnö ändå inte var helt ute.

Vid sjutiden på morgonen gick jag så ut för att skotta bort den halvmeter pudersnö som låg som ett täcke över uppfarten. Körde snabbt av hela uppfarten och skottade runt släpen. Sista turen jag gjorde med snöslungan mot kulkopplingen på släpen så studsar hela slungan till, och när jag kollar vad som hänt så sitter halva kabelhärvan inlindad runt matarhjulet och lossryckt från släpen. DOH!

En snabblagning medelst sockerbit och eltejp senare fungerar elen på släpen igen, och vi använder släpvagnen som ramp för att lasta Oskars skoter i skåpet. Min skoter får upp på släpen, och sen drar vi iväg mot dagens mål, Malå. Blir en trevlig tur om 13 mil inåt landet och under resan övergår den gråmulna himlen till strålande solsken! LYSANDE!

I Malå möter vi upp med Jens som lotsar oss efter diverse halvkörda kraftledningar och okörda myrar med GOTT om pudersnö! Den nya mattan får verkligen visa vad den går för, och jag är sjukt nöjd med prestationen! Där maskinen tidigare bara satt sig och masat iväg reser den nu skidorna rätt upp mot skyn och vrålar iväg i rasande fart! Att hoppa över diverse diken är nu bara roligt, då man inte står med nosen rätt ner!

Dagens skönaste puderrepa var när vi kom ut från snårskogen till en oplogad timmerväg upp till toppen. Jag kom ut först och kunde ligga och surfa mellan dikena med lagomt tempo och maskinen bara ÄTER pudersnö. Underbart härlig körning där man kan köra med skidres och burka och bryta hela vägen utan att behöva oroa sig för vad som finns undertill!

När det är dags för lunch viker Oskar och Jens av mot husvagnen i Malå igen, men jag, Jocke och Patrik kör ett fältfika och letar oss mot ett par bergstoppar vi spanat in. Det blir bitvis trångt i skogen, men med samlad vilja och dragstyrka tar vi oss fram.

Efter lite om och men hittar vi rätt bra körning efter en oplogad väg. Diket är ruskigt skönt, men lite förrädiskt. Rätt som det är får man tvärfäste och hoppar tvärs hela diket. En sån tur ledde rätt mot en gran modell grövre, så istället för att klippa trädet i full fart lade jag om kursen och hoppade rätt upp på vägen istället. Stannade tvärs vägen och den bästa utvägen verkade vara att dra en repa ner på andra sidan, där det var rätt brant, för att bryta runt maskinen och klättra upp på vägen igen. Det gick rätt bra, men med lite för mycket nerlägg och för långsam på att klättra på skotern slutade det med att jag trillade av och fick maskinen över mig istället och blev sittandes…

Så var det bevisat att det går att fastna även med 59mm kammar. Tur!

Vi fortsatte efter härliga puderdiken och letade sätt att ta oss mot klättringen när ett dåligt vägval in i snårskogen lämnade oss med ett alternativ: Att korsa ett par djupa diken där vi inte visste vad som väntade oss på andra sidan. Jag stod först i turordningen och gasade med lätthet över diket. Patrik kom efter och plöjde upp mitt spår, och det gick bra.

När vi parkerat på andra sidan hörde vi Jockes maskin stanna och ett uppgivet ”Grabbar, jag befinner mig lite besvärligt till”… och jo, lite besvärligt var det:

Observera att Patrik står raklång i spåret bakom skotern…

Helt galet djupt var det och det tog en liten stund att gräva fram maskinen. Sen blev det sjukt mycket puder tills vi kom fram till berget vi ville besegra. På vägen upptäckte Patrik att hans Renegade faktiskt är bredare än min Boondocker när han följde mitt spår…

Efter att ha snirklat oss runt diverse myrar och mer och mindre tät skog var vi till slut 300m från toppstugan, men nu hade det börjat skymma och Patriks maskin visade tydligt att den abslolut inte ville klättra mer när den till och med fastnade i nedförsbacke:

Eftersom att vi nu var trötta, svettiga och hungriga och det var efter middagstid, beslöt vi oss för att berget fick vinna idag. I sakta mak tågade vi nedför berget med lite bus och lek och när vi nådde leden vid bergets fot var det redan mörkt. Idag fungerade iallafall lyset på min skoter, och det är mycket trevligare att köra led i mörker med fungerande lyse!

Det blev ett gäng kalla och mörka mil innan vi var i Malå igen, och när vi kom fram till bilarna visade termometern på bistra -23 grader. Mitt ansikte var så kallt att ögonen frös ihop ett antal gånger under färden, och läpparna sprack så att det blödde, men vi kom fram helskinnade iallafall! Väl framme hade skåpbilen frusit ihop, och vi lyckades inte öppna skåpdörrarna för att lasta Summiten! Vi testade då att lasta båda maskinerna på släpen, och det var den smidigaste och bästa lösningen hittills! Hädanefter blir det bara släp och 2 maskiner på den! Topp!

Efter en snabb middag på Frasses tackade vi Malå för en finfin dag och tågade hem utan vidare äventyr eller komplikationer.

Idag höll alla maskiner, förutom standardfelet att ett handskydd trillar av min. Nu har jag fått laga båda infästningarna i excenteraxeln, jag har gänglåst rallande fästskruvar som gör att handskyddet viker in sig och är ivägen för bromsen, och nu släppte hela skyddet från styret istället. Nu blir det att ta loss varenda led på skydden och gänglåsa ihop allting med cylindrisk fastsättning så att de får sitta kvar framöver!

Med tre batterier till GoPro 3:an räckte det till att filma större delen av dagen, så vi hoppas på lite fin skoterfilm framöver… ska se när jag får tid att redigera ihop någonting.

Vårkänslor

Nu verkar det som att våren kommit, lite väl tidigt men man kan ju inte sörja när det är strålande sol och varmgrader ute – även om det är tråkigt att snön smälter!

Vi passade på att ta oss en riktig utedag jag och barnen. Vi lekte lite i snön, och sen knöt vi fast boben och drog runt lite på isen utanför. Ungarna skrattade så att de höll på att kikna och ville aldrig sluta.

Efter en stund var det dags för lunch, så då måste vi sluta busa. Det blev rätt snabbt bestämt att vi skulle äta utomhus, så vi hjälptes åt att tända elden och grilla korv.

Ungarna grävde en egen grobba och Ture var jättenöjd med sin ”fåtölj”.

Medan vi grillade dök Oskar upp, och efter en matstund busade vi lite mer på havet. Jag fick tillfälle att testa min nya matta lite i klibbsnön…

Fungerar riktigt bra och jag är riktigt nöjd med mattbytet!

Det blev även monterat styrhöjare på summiten och Tilda byggde kulbanor i garaget igen. Hon börjar vara proffs på smältlim nu lillgumman. 😉

På kvällen kom Tina hem från Mora där hon spenderat helgen för att åka skidor. Strax över tre och en halv timme åkte hon tjejvasan på i extremt bakhalt före. Vi kollade SVTplay för att se hennes målgång, men precis när man ser att hon kommer klipper de över till att visa någon gammal tant som stakar på i deras ”Målgångskamera-videoström”, snacka om typist!